Hockeybloggen

Nu hade jag tänkt att göra en lättare variant av en simulation för att delge mina tankar kring hur allting slutar,både grundserien och slutspelet i SHL. Troligtvis lär man inte ha många rätt, men samtidigt är det rätt roligt och man ska ta detta med en nypa salt. Nu kör vi.

Det är totalt fyra omgångar kvar att spela av grundserien och slutspelet är runt hörnet. Så här tror jag att tabellen ser ut efter 52 spelade omgångar.

1 Brynäs

2 Färjestad

3 Frölunda

4 Luleå

5 Timrå

6 Skellefteå

7 Rögle

8 Leksand

9. Växjö

10 Örebro

11 Malmö

12 Linköping

13 MoDo

14 HV71

Slutspelet

Play-In

Rögle–Örebro (2-1)

Leksand-Växjö (1-2)

Kommentar: Rögle känns som det hetare laget i denna batalj mot Örebro. Rögles offensiv tillsammans med en fantastisk bra målvakt i Arvid Holm kommer att visa vägen framåt för Ängelholmarna som tar sig till kvartsfinal. Växjö känns som ett slutspelslag som kan stänga ner matcher. Därför tar man en seger mot Leksand.

Kvartsfinalerna

Brynäs-Växjö (4-2)

Färjestad-Rögle (4-1)

Frölunda-Skellefteå (4-2)

Luleå-Timrå (4-2)

Kommentar: Brynäs spets kommer vara avgörande mot Växjö. Jakob Silfverberg kommer snitta ett mål per match i denna matchserie och Johan Larsson lägger in pucken i tom kasse i match sex till 4-2 i matchen och 4-2 i matcher. Jag tror att Växjö kan stöka till det lite med sin starka defensiv och ett bra målvaktsspel så kan man ta två uddamålssegrar. Men Brynäs är starkare och bättre som gör att de tillslut vinner. 

Färjestad har lärt sig en läxa efter att ha blivit svepta i fjol av Rögle i kvartsfinalen. Nu vet man om det och Färjestad kommer att komma ut med en annan typ av kaxighet och tyngd i år jämfört med ifjol. Mycket tack vare Lodin och Steen som kommer bära ett tungt lass. Rögle har inte samma tyngd eller fysiska kapacitet på backsidan i år som ifjol vilket gör att det inte kommer att utmana Färjestad särskilt mycket. Arvid Holm kommer stjäla en match men annars vinner Färjestad.  

Frölunda mot Skellefteå känns som en rätt oviss matchserie på förhand. Skellefteå har en riktigt stark centersida medan Frölunda kommer in med ett starkt självförtroende och en ruggigt stark defensiv med två riktigt bra målvakterna och en backsida som är seriens mest stabila i mitt tycke. Det kommer att bli vägvinnande framförallt när målskyttet har lyst med sin frånvaro i Skellefteå där alldeles för få spelare kliver fram och avgör matcher. 

Jag tycker att Luleå känns något starkare än Timrå i mångt och mycket. Timrå har en riktigt vass förstakedja, en av seriens främsta. Men jag tror att Bulan (huvudtränare i Luleå) är tillräckligt rutinerad och smart för att hitta ett sätt att stoppa den kedjan. Han kommer att göra det framgångsrikt. då Luleå tillslut vinner med 4-2 i matcher. 

Semifinalerna

Brynäs-Luleå (3-4)

Färjestad-Frölunda (4-3)

Kommentar: Två stycken jämna och tajta slutspelsserier där mycket tillfälligheter kommer att avgöra. Det kommer att vara någon storseger åt ett av lagen i någon match men i det stora hela kommer det vara jämnt Jag tror på att det blir lite målsnålare och jämnare matcher mellan Luleå och Brynäs där uddamålet kommer att vara avgörande i tre av de sju matcherna. Jag har en magkänsla att Brynäs kanske inte håller hela vägen och att pressen blir för stor tillslut. Därför tar Luleå en knapp seger. Rivalmötet Färjestad-Frölunda så kommer Färjestads ruskiga spets och uppsida offensivt leda till att man tillslut vinner. Hemmaplansfördelen är viktig här och därför tar Färjestad en knapp seger i en annars så utvisningsrik och fysisk matchserie. 

Final 

Färjestad-Luleå (4-1)

Kommentar: Vi alla minns finalen 2022, en av mina favorit finalserier på länge. Vi alla vet hur det slutade. Virtanen med ett slumpmål till 1-0 och därefter kunde Färjestad stänga ner match sju och vann. Det var ett magiskt tryck både i Coop Norrbotten Arena och i Löfbergs. Förhoppningsvis kan vi få uppleva det igen och jag tror att möjligheten finns redan i år. Men denna gången så avgör Viktor Lodin redan i match 5 framför Färjestad-klacken. Max Lagacé visar prov på sin kapacitet och storspelar i finalen. Färjestad tar därmed revansch på sig själva efter förlusten i CHL-finalen. 

Play out

MoDo-HV71 (2-4)

Kommentar: HV71 kan redan nu börja förbereda sig på kval medan det blir en kamp in i det sista för MoDo om att undvika detta kvalet. Kan Frederick Dichow vara lika bra som han var mot Oskarshamn i fjol i det negativa kvalet så kommer han att bli en nyckelspelare. Jag tror även att HVs spets och powerplay kommer att fälla avgörandet med Luoto,Borgström,Ang och Laleggia. Jag tycker att MoDo har en sämre spets men är lite bättre som kollektiv men i denna tajta matchserien så fäller HVs powerplay och spets avgörandet. 

Nu hade jag tänkt att göra en lättare variant av en simulation för att delge mina tankar kring hur allting slutar,både grundserien och slutspelet i hockeyallsvenskan. Troligtvis lär man inte ha många rätt, men samtidigt är det rätt roligt och man ska ta detta med en nypa salt. Nu kör vi.

Det är totalt sex omgångar kvar att spela av grundserien och slutspelet är runt hörnet. Så här tror jag att tabellen ser ut efter 52 spelade omgångar.

1 Djurgården

2 Karlskoga

3 Södertälje

4 Björklöven

5 Kalmar

6 AIK

7 IK Oskarshamn

8 Mora

9 Nybro

10 Västerås

11 Almtuna

12 Tingsryd

13 Vimmerby

14 Östersund

Så här slutar alltså grundserien om jag får gissa. Djurgården och Karlskoga har rätt så lika spelscheman de avslutande omgångarna och där kan det sluta lite hur som helst. Jag tror dock att Djurgården har en bredare spets och har en mycket bra form som kommer bära dem till en serieseger. Annars känns topp sex rätt så satt, samt att IK Oskarshamn och Mora känns givna på play-in platserna sjua och åtta. Nybro känns givna på en nionde plats. Samtidigt är det rätt jämnt mellan Almtuna och Västerås om den sista slutspelsplatsen. Men jag tror att Almtuna har släppt för många spelare för att orka ta de där sista segrarna och därför kommer Västerås köra om Almtuna precis på sista upploppet. Man trodde ett tag att Östersund skulle klara sig men det börjar ser sämre ut och man ligger sist med fem poäng till säker mark. Jag har svårt att se att de ska lyfta. Det kommer däremot vara jämnare mellan Vimmerby och Tingsryd. Där skiljer det två ynka poäng och båda lagen känns rätt så jämna när det kommer till spelarmaterial och form. Där känns det verkligen 50/50, men jag tror att Vimmerby faller på målsnöret. 

Slutspelet

Play-in

IK Oskarshamn-Västerås

Mora-Nybro

Kommentar: Här tror jag att Mora och Oskarshamn kommer förstöra slutspelsfesten hos Västerås och Nybro efter endast två matcher. Jag tror att IK och Mora sveper sina motståndare i ett play-in och tar sig till en kvartsfinal. Nybro har haft det tufft och kommer fortsatt att ha det tufft utan sin viktigaste spelare i Tex Williamsson. Samtidigt tycker jag att IK har en bättre spets och ett bättre spel än Västerås så därför tror jag mer på IK än Västerås.

Kvartsfinalerna

Djurgården-Mora  (4-0)

Kommentar: Mora kommer vara det sämst placerade laget inför kvartsfinalen och därför blir det ett givet byte för Djurgården. Djurgården kommer köra över ett tröttkört Mora i en kvartsfinal och kamma hem serien med enkla 4-0 i matcher. 

Karlskoga-IK Oskarshamn (4-1)

Kommentar: Topp två lagen kommer att välja play-in lagen för att play-in lagen har spelat två tuffa play-in matcher på kort tid och är därmed betydligt tröttare och har haft mindre tid för taktiksnack och vila inför kvartsfinal. Karlskoga har spelat bra mot Oskarshamn under grundserien och IK har haft svårt att hänga med i Karlskogas tempo och fartfyllda kontringar. Detta blandat med en stabil defensiv och ett riktigt bra målvaktspar i Karlskoga så kommer det bli tufft för IK. Det kommer göra att IK kommer ha det svårt att hävda sig mot Karlskoga i en matchserie. IK kniper en match men resterande går till Bofors-gänget. 

Södertälje-Kalmar (4-2)

Kommentar: Södertälje har en väldigt bra verktygslåda inför ett kommande slutspel. Man har erfarenheterna som krävs för att spelarna ska vara så mentalt förberedda som möjligt för det som komma skall. Kalmar har inte lika mycket erfarenhet av att vara ett topplag och att spela ett slutspel i hockeyallsvenskan som är helt skilda världar jämfört med grundserien. Det kommer också vara vägvinnande för Södertälje samtidigt som man har en riktigt bra målvakt i Tuohimaa som kommer att bli väldigt viktig. Samtidigt som man har en stark centerlinje och stabila backar. Rent spelmässigt blir det en jämn matchserie, men Södertälje drar det längsta strået. 

Björklöven-AIK (4-3)

Kommentar: Björklöven är ett lag som är väldigt svajigt och denna kvartsfinalserie hade varit den mest underhållande. Ett fysiskt och svängigt AIK möter ett offensivt sprudlande Björklöven med en väldigt hög högsta nivå. Jag tror att Björklövens offensiv kommer att vara vägvinnande för dem och i synnerhet powerplay kommer att vara avgörande. Jag är lite rädd för AIKs del att de har toppat sin form lite för tidigt. Hur hanterar laget motgångar under Melin, det är jag mer tveksam till. Det är lätt att vara glad när solen skiner, men om det blir åska och regn så ska det bli intressant att se vem som tar tag i det för AIK. Fredrik Forsberg avgör i sudden i match sju i Visionite Arena. 

Semifinalerna

Djurgården-Björklöven (4-1)

Kommentar: Jag tror att Björklöven är slutkörda efter en tuff och tajt matchserie mot AIK som har bestått av mycket fysiskt spel och vissa spelare känner sig inte helt fräscha i kroppen hos Löven efter den kvartsfinalen. Samtidigt har Djurgården svept sin motståndare och har haft tid att vila upp sig både psykiskt och fysiskt och har kunnat ladda upp inför en semifinalserie. 

Karlskoga-Södertälje (4-2)

Kommentar: Det kommer att bli en tuff och grinig tillställning med många utvisningsminuter. Det kommer att vara två defensivt strukturerade lag som möter varandra och det kommer att vara tillfälligheter som avgör. Jag tror att Karlskoga känns mer homogena och kommer att göra färre misstag som leder till framgång i denna matchserie. 

Final

Djurgården-Karlskoga (4-3)

Kommentar: Djurgården kommer in i finalserien med mycket press på sina axlar och inledningen av denna matchserie blir avgörande. Djurgården och Karlskoga ligger i topp i utvisningsligan i grundserien hittills så utvisningar kommer det att bli och det kommer att bli gruff och fysiskt spel. Karlskoga kommer att gå in med mindsetet att försöka köra Djurgården rent fysiskt men special teams och Djurgårdens individuella skickligheten väger tungt för dem och det gör att de tillslut vinner hockeyallsvenska finalen och går därmed upp tillbaka till finrummet, SHL. 

Under lördagskvällen kämpade sportcheferna runt om i hockeysverige med att förstärka sitt lag. Det var nämligen deadline-day, en dag som är rätt hektisk för många och supportrarna till lagen är förväntansfulla att just sitt lag ska göra en kanonvärvning. Det ploppade upp namn efter namn och vissa affärer sprack på grund av att tiden inte räckte till. Jag tänkte idag ta upp de fem bästa värvningarna under deadline-day. 

1 Lubos Horky-Pelicans>Rögle 

Kommentar: Nu då till den värvning som jag tycker om mest och den som sticker ut allra mest. Den står Hampus Sjöström i Ängelholm för när han värvar den tjeckiske landslagsmeriterade forwarden Lubos Horky från finska mellanmjölkslaget Pelicans. Horky är en storväxt forward som gärna använder sin kropp som sitt vassaste redskap när det gäller att täcka pucken och i det fysiska spelet. Han har ett rappt handledsskott och ett skarpt målsinne. Även fast han är inne i en dålig form nu med endast två poäng på de senaste tio matcherna så har han ändå gjort 31 poäng varav 16 mål på 47 matcher denna säsongen, vilket är imponerande. Detta är alltså den fjärde raka säsongen som Horky har gjort 15+ mål. Det är i mitt tycke imponerande och att Sjöström hittar detta ess i sin rockärm på Deadline-Day är starkt.

2 Quinn Schmiemann Dukla Trencin>Färjestad 

Kommentar: Den NHL-draftade backen ansluter senast från den slovakiska ligan. Han är blott 23 år gammal och har inte spelat på en hög nivå alltför länge. Men han har ändå lyckats skramla ihop ett 70-tal matcher i AHL och nu senast har han lite erfarenheter från europeisk hockey efter sejouren i Slovakien. Där har han gjort det bra och förväntningarna är rätt låga, men jag tror att Schmiemann kommer att sätta avtryck i Färjestad och det är en defensiv back med bra storlek som kan hjälpa Färjestad att hitta en tydligare fysisk edge och ett stabilare försvarsspel. Samt att man får in lite ny energi vilket aldrig är fel. En viktig värvning för Färjestad för att bredda laget inför slutspurten. 

3 Marcus Karlström Almtuna>Leksand

Kommentar: Karlström är en back som har konsekvent gjort det bra ifrån sig i ett undanskymt lag som Almtuna ändå är. Det är en stabil och bra back som spelar väldigt lugnt och säkert. Det är även en back som kan lira pp och sätta upp sina lagkamrater i fina lägen. En väldigt bra back på hockeyallsvensk nivå och jag tror att han kommer att göra det bra ifrån sig som en breddback i SHL för Leksand. 

4 Andrew Nielsen Utah Grizzlies>Södertälje 

Kommentar: Södertälje plockar in en storväxt kanadensare i sista minuten. Södertälje får in en stor,tung,fysisk och jobbig back. En back som inte har den bästa skridskoåkningen men som gillar att spela fysiskt. En klassisk slutspelsback, precis det som Södertälje behöver i mitt tycke. Det är en spelare med över 200 matcher i AHL också så det är en spelare som har spelat på en hög nivå konsekvent. 

5 Herman Hansson HV71>IK Oskarshamn

Kommentar: IK har varit ute efter en svensk forward med erfarenhet från hockeyallsvenskan. Man har velat ha in en spelare som vet hur det är att spela i hockeyallsvenskan. Den forwarden har man nu hittat i form av Herman Hansson från HV. En uppskattad spelare som är skridskostark och som jobbar hårt. En spelare som är användbar i många spelformer. En spelare som kommer in med lite erfarenhet och en bra karaktär som kommer stärka Oskarshamn i ett slutspel. En bra värvning av IK.

Följetongen kring Björn Karlsson vara eller icke vara har varit stor på den senaste tiden. Den har bara växt i och med att resultaten och prestationerna mot topplagen har uteblivit samt att man har haft svårt under hela säsongen att hitta en konsekvent prestation på en hög nivå. Här är en liten krönika om experimentet,målsättningen, bristen på erfarenhet och spelsystem som präglar Björn Karlssons ledarskap.

Vi tar det från början, Oscar Alsenfelt värvade Björn Karlsson tidigt i våras i samband med att IK Oskarshamn åkte ur SHL. Den femte april presenterades Karlsson som huvudtränare för IK Oskarshamn, cirka en vecka efter uttåget i det negativa kvalet mot HV. Karlsson hade då endast haft två säsonger som tränare, båda säsongerna spenderades i Alvesta. En säsong i division två och sedan en säsong i division ett. Med dessa meriter och cv så ansåg man att Björn Karlsson var mest lämpad som huvudtränare framför kandidater som bland annat Viktor Tuurala och Tommy Samuelsson. Nu skulle Björn Karlsson som har färre säsonger (2) som tränare än vad Tommy Samuelsson har guld som tränare (3) leda återtåget med IK Oskarshamn tillbaka till SHL. 

Återtåget och den så beryktade processen startades på riktigt i augusti med isträningar, träningsmatcher och mycket fys. Björn Karlsson var bland annat tidigt ute och sa att “defensiven ska vara vårt adelsmärke”. Man tränade extremt mycket och till en början enbart på defensiven och dess struktur. Resultatet av det cirka sex månader senare är att IK Oskarshamn är ett av ligans sämsta defensiva lag. Man har släppt in 102 mål och det är bara Östersund,Tingsryd,Västerås och Vimmerby som har släppt in fler mål. Trots det så har IK Oskarshamns en av ligans dyraste backsida med välmeriterade Bengtsson och Burström i spetsen. Men ändå har man alltså inte lyckats fått ut så mycket av det så kallade adelsmärket, det vill säga defensiven. När man kikar på IK Oskarshamns matcher kan man bevittna att spelarna tappar markeringar, går bort sig och har svårt att hitta sina positioner i defensiv zon. Beror det här på spelarna? I mitt tycke så finns det en bristande defensiv struktur och det finns också väldigt få strategier som gör att IK Oskarshamn kan spela sig ur egen zon på ett kontrollerat sätt. Det blir väldigt mycket pucktittande och stillastående och emellanåt så vet inte spelarna vad de ska göra i defensiv zon. När man ser sådana tendenser då är det upp till tränaren att justera på det. Men nu har det gått 34 omgångar och det ser fortfarande inte bättre ut, snarare tvärtom att det blir sämre. Då måste man få kritisera ledarstaben och dess spelsystem och där är Björn Karlsson högst ansvarig. 

På tal om bristen på spelsystem som jag nämnde tidigare så tycker jag även att det är bristande över hela isen. Så statiskt och brist på kreativitet som det är över hela isen har jag inte sett tidigare under de senaste 15 åren. Det är hela tiden en spelare som transporterar puck, medan de andra spelarna blir stillastående, vet inte riktigt vilka åkvägar de ska ta eller hur de ska jobba tillsammans som ett kollektivt lag. För ska vi vara helt ärliga så är IK inget kollektivt lag, det är ett lag som har en hög individuell skicklighet som avgör matcher och tar poäng. Där går Michael Joyaux i bräschen för att hade man inte haft Joyaux så hade Oskarshamn varit ett play-in lag här och nu. Så många viktiga mål han har gjort som har räddat poäng, mot Nybro gånger två och framförallt i premiären mot Djurgården då han och Rasmus Bengtsson räddade poängen till IK på egen hand. Jag vill ändå påstå att IK har haft lite tur och man har den här säsongen i stort sett inte vunnit en enda match där man har stängt ner motståndarna, där man har haft en konsekvent prestation över en hel match och där man har synkat tillsammans som ett kollektiv. Man har helt enkelt fått fler poäng än vad man har förtjänat. 

Med det sagt så vill jag inte rikta någon kritik mot Björn Karlsson personligen då han är säkert en fantastisk person på alla sätt och vis. Däremot vill jag rikta en stark men befogad kritik till Karlsson i hans yrkesroll som huvudtränare för IK Oskarshamn.Jag tycker man kan se i formeringen av laget och i matchcoachningen bland annat att han saknar erfarenhet och i viss mån kompetensen för att förändra en matchbild och sätta en struktur. Man kan säga vad man vill om att IK vann ju mot Västerås och man vann den matchen och den matchen och ja,med den budgeten och det laget IK har så kommer man att stå för bra individuella prestationer som leder till vinst. Jag hade lika gärna kunnat stå i båset och IK hade ändå kunnat vinna matcher. Det handlar inte om det utan att det saknas en tydlig identitet på hur man vill spela, det saknas en defensiv struktur och det saknas även ett lag som jobbar som ett lag tillsammans och vinner matcher för att man jobbar hårt och är bra tillsammans, tack vare ett stabilt grundspel. Det är tillexempel så Kalmar och Karlskoga vinner många matcher, tack vare att det har ett stabilt grundspel och en tydlig identitet i hur man vill spela hockey. Det saknar IK Oskarshamn. 

För att sammanfatta allting så har IK Oskarshamn en rimlig chans att återtåget ska bli sanning, men då måste det ske en stor förändring i ledarstaben och Björn Karlsson borde entledigas från sitt uppdrag. Man måste in med en ny röst, med nya ögon, med en annan typ av erfarenhet och en coach som verkligen brinner för laget och peppar sina spelare på bänken och inte står med händerna i kors och ser på när huset brinner ned. Linköping har sparkat tränaren och det har gett positiva resultat och spelet har förbättrats radikalt, samma gäller även AIK som bytte från Åkerblom till Melin med en positiv effekt direkt. Nu är det IKs tur att gå samma väg för att återtåget ska bli sanning. Det var ett spännande och roligt experiment av Alsenfelt att ta in en så ung och orutinerad coach men för att inte återtåget ska bli inställt så måste man agera, annars har man slängt 21 miljoner i sjön, men även sin trovärdighet gentemot supportrar,partners och hela staden Oskarshamn. För att IK ska stärka gemenskapen bland supportrar och partners och för att ena hela staden att gå samman behöver man en ny tränare som ger glädje och glöd till spelarna, men framförallt som ger ett stort hopp för supportrar,partners och hela staden Oskarshamn. Ett hopp om att redan i år vara en toppkandidat till att ta den åtråvärda SHL-platsen.

Det var ett tag sedan, men nu är det dags igen, för ett nytt avsnitt av SHL-hörnan. 2025 har precis välkomnat oss och nu är det dags att avhandla lite heta punkter från SHL. En del från dagens matcher, men jag ska även lista halv-säsongens bästa lag. Nu kör vi 2025s första SHL-hörnan.
Luke Witkowski monstertackling

Vi börjar med att avhandla saker från dagens matcher. Det som sticker ut mest är såklart kanske 2025s bästa tackling, inte bara nu utan kanske även när vi summerar 2025 också. Det var Alexander Ljungkrantz som kom med hög fart genom mittzonen, med pucken och sedan han har kika upp och där var det en amerikansk vägg. Witkowski stod upp på blålinjen och gav en riktig bröstvärmare, tråkigt såklart att Ljungkrantz lämnade matchen skadad, men det tar inget ifrån Witkowskis kraftfulla monstertackling. 

Örebros otroliga insats

Örebro stod för en otrolig insats i negativ bemärkelse. Man stod för en katastrofal insats rent spelmässigt och man blev överkörda av Luleå. Örebro förlorade med 4-0 mot Luleå. Men det som sticker ut mest från matchen är att Örebro sköt endast sju (!) skott på mål. Det är nästan svårt att ta in, hur dåligt det är. 

Växjös problem-kan Rosén lösa dessa?!

Det blev en riktig nyårskaramell från Växjö när man presenterade från ingenstans att Robert Rosén är klar för en återkomst trots att han i somras lade skridskorna på hyllan. Nu har han hämtat ner sina skridskor från en dammig hatthylla. Han hann precis att borsta bort dammet innan han gjorde sin första isträning med laget. Den frågan alla ställer sig nu är om Rosén kan lösa Växjös stora offensiva problem. Den kreativitet och smartness som Rosén står för har saknats rejält. Rosén nämnde det själv i en intervju i TV4 att Växjö saknar hans spetsegenskaper. Det kommer därför bli intressant att se om Växjö kan bli ett målfarligare och effektivare lag med Rosén i laget. Roséns intåg kommer att betyda mycket och han kommer bli väldigt viktig. Det går nog inte att hitta en bättre värvning från Växjös sida här och nu än Rosén. 

HV71s kommande lyxproblem-hur ska man lösa det?

Ja, det har nog inte undgått någon att HV71 har värvat några spelare under säsongen. Därför har man i dagsläget en väldigt bred trupp i samtliga lagdelarna när alla är tillbaka från sina respektive skador. Nu börjar de flesta att närma sig spel igen efter en längre tid av skador. Brännström och Petersson är tillbaka till kvällens match mot Malmö. Ingberg Nilsson är tillbaka i träning. När man har en bred trupp och många spelare att tillgå så uppstår också lyxproblem. Vem ska spela? I vilken kedja ska dem formeras i? Ska man låna ut någon? Ja, det är frågor som kommer att komma upp för HVs ledarstab och den sportsliga ledningen. Jag glömde att nämna det i inledningen av detta segment, men HV har alltså tre målvakter, 11 backar (med Kaski,Landén,Fransson och Viggo Gustafsson) och 18 forwards. Så här hade jag ställt upp laget:

Lenc-Fisker Mölgaard-Ang

Luoto-Borgström- Stål-Lyrenäs

Brännström-Kero-Petersson

Tedenby-Tikka-Ingberg-Nilsson

Lindbäck

Herman Träff (lån till Nybro)

Hugo Pettersson (lån till Kalmar)

Åke Stakkestad (14:onde forward)

Herman Hansson ( hitta en permanent lösning/bryt kontraktet)

Jamiro Reber (lån till IK Oskarshamn?) 

Day-Sjöholm

Engsund-Seppälä

Alsing-Laleggia

Hallquist

Hugo Fransson (lån till Nybro)

Viggo Gustafsson (lån till Timrå)

Axel Landén (lån till IK Oskarshamn)

Oliver Kaski (skadad)

Kommentar: HV71 har redan som tur vad säkrat upp en del lån som redan är klara. Det gör att saker och ting blir lite lättare. Alla de jag har nämnt är utlånad till den klubben som jag har nämnt förutom Jamiro Reber. Där blev nog många chockade. Jag tror att det hade varit en perfekt lösning att låna ut Reber till hockeyallsvenskan. Där hade IK Oskarshamn varit det bästa laget då de kan ge Reber en topp två center-roll där han kan vara ledande och på så sätt maximera sin utveckling.  Detta är endast en hypotetisk tanke utan några som helst belägg för det, men det är en kittlande tanke som hade varit en Win-Win för alla. För ser man på HVs forwardssida så är det väldigt tjockt, framförallt när det kommer till att ta en roll i en topp tre kedja vilket jag anser att Reber måste göra då jag inte ser honom som en fjärdekedje-gnuggare. Jag tycker inte heller att det är bra för Rebers utveckling om han skulle få vara 13:onde forward och få lira några strö-minuter hit och dit. Då är det bättre om han söker sig till en klubb där han får stort förtroende, en topproll och får spela sitt spel. 

Årets första-halvan lag

Målvakt: Jonas Arntzen

Backar

Axel Sandin-Pelikka

Victor Söderström

Forwards

Oskar Steen

David Tomasek

Filip Hållander
Kommentar: Ja, efter halva säsongen spelad så blir detta mitt halvårets lag. Arntzen var ett monster under hösten och hade vid en tidpunkt räddat nio mer mål än vad han skulle göra. Men sedan har det dalat lite för honom men han ligger fortfarande i topp bland statistiken. Backduon Sandin-Pellikka och Victor Söderström kändes givna eftersom att Sandin Pellikka dels leder backarnas poängliga i SHL, men sedan är han en riktigt begåvad back. Söderström har kommit in och haft en extremt bra impact på Brynäs. En komplett back som är alldeles för bra för SHL.Tomasek leder poängligan och Steen leder skytteligan, därav känns de två givna. Hållander är även han likt Söderström, för bra för SHL och Hållander leder Timrå på ett väldigt bra sätt. Han gör mål, poäng och driver sin kedja varje match.

Oscar Alsenfelt är ny sportchef i Malmö och ska börja bygga Malmös trupp inför nästa säsong, 25/26. Här gör jag en lite genomgång om vad Alsenfelt har tillgång till i spelarmaterial och även kika lite på vilka möjligheter det finns för Alsenfelt att sätta sin prägel på laget, eventuella värvningar och hur han ska bygga ett starkt lag med minst resurser i SHL.

Malmö har en spelarbudget på runt 48 miljoner kronor den här säsongen, ryktet säger att man kommer sänka spelarbudgeten med ett par miljoner. Så Alsenfelt kommer ha runt 46 miljoner kronor att bygga ett lag för.

Dessa har kontrakt

Målvakter

Marek Langhamer

Oskar Blomgren

Backar

Joseph Berger

Hugo Jonasson

Lassi Thomson

Robin Salo (har klausul för spel i Schweiz,ryktas också dit)

Forward

Thomas Berg-Paulsen

Robin Hanzl

Joona Ikonen

Nikola Pasic

Petter Vesterheim

Carl Persson 

Axel Sundberg

William Von Barnekow

Linus Öberg

Kommentar: Målvaktssidan känns spikad och den känns rätt bra. Det finns en liten osäkerhet kring Langhamer som är skadebenägen och inte riktigt hittat en konsekvent toppnivå i sina prestationer. På backsidan så talar allt för att Salo lämnar för Schweiz, sedan har Malmö en stjärna kvar i Thomson och sedan två backar som står på tillväxt i Berger och Jonasson.Sedan finns en bra grund att stå på när det gäller forwardssidan. Hade jag varit Alsenfelt hade jag hittat en lösning att bli av med Öberg och försökt hitta en lösning med en finsk klubb eller liknande. 

Vilka ska man förlänga med?

Jag tycker att man ska förlänga med Kivihalme och Ivarsson på backsidan och sedan såklart även Fredrik Händemark på forwardssidan. 

Så om vi leker med tanken att Kivihalme,Ivarsson och Händemark förlänger, samt att Öberg och Salo lämnar så har man två målvakter, fem backar och nio forwards. 

Vilka värvningar kan Alsenfelt tänkas göra och hur mycket pengar finns det kvar?

(Lönerna som nämns är inte exakta siffror men är ungefär i paritet med vad de tjänar)

Målvakter

Marek Langhamer ( 220 000 kr/mån)

Oskar Blomgren (35 000 kr/mån)

Backar

Teemu Kivihalme ( 250 000 kr/mån vid eventuell förlängning)

Johan Ivarsson (80 000 kr/mån)

Hugo Jonasson (40 000 kr/mån)

Joseph Berger (40 000 kr/mån)

Lassi Thomson (160 000 kr/mån)

Forwards

Axel Sundberg ( 60 000 kr/mån)

William Von Barnekow (40 000 kr/mån)

Fredrik Händemark (250 000 kr/mån)

Robin Hanzl (240 000 kr/mån)

Thomas Berg-Paulsen (40 000 kr/mån)

Joona Ikonen ( 150 000 kr/mån)

Carl Persson (150 000 kr/mån)

Nikola Pasic (90 000 kr/mån)

Petter Vesterheim (35 000 kr/mån)

Denna grund landar på cirka 30 miljoner kronor inklusive sociala avgifter vilket man måste räkna med i budgeten. Då kan Alsenfelt värva in fem forwards och tre backar för cirka 15 miljoner kronor. För det kan du få in en ny förstakedja, några fynd-värvningar och ett par breddspelare.

Vilka värvningar kan ske?

Alsenfelt kommer att vilja  ta med sig ett par spelare från Oskarshamn, tror jag. Jag tror att en sådan som Zion Nybeck står högt upp på Alsenfelts lista. Nybeck hade varit perfekt för Malmö i en andrakedja. Man skulle kunna få Nybeck för runt 100 000 kr i månaden på ett tvåårskontrakt.Utöver Nybeck så skulle jag inte heller bli förvånad om Alsenfelt är sugen på att ta med sig backen Michael Joyaux som har varit IK Oskarshamns bästa back den första halvan av säsongen i mitt tycke. Han har en spelskicklig uppsida och skarpt skott och hade varit bra även i SHL. Det har också ryktats om att Alsenfelt och Oskarshamn har varit intresserade av Tingsryds-centern Melker Eriksson som också gjorde SHL-debut för HV71 på lån under annandagen. Jag skulle inte heller bli förvånad om Alsenfelt vill värva Eriksson till Malmö som en billig rollspelare. Han har fina fysiska underliggande siffror som ändå visar att han är en nyttig och fysisk spelare. 

Det ryktades om att Alsenfelt hade gjort klart med den tjeckiske backen Filip Kral till Oskarshamn, om IK Oskarshamn skulle stanna kvar i SHL. Men IK Oskarshamn åkte ur SHL och det blev spel i Pittsburghs farmarlag Wilkes Barre/Scranton i AHL istället. Han var en poängproducerande toppback i finska ligan förra säsongen. Jag tror att han är en back som Alsenfelt har ritat in på sin önskelista. Om MoDo skulle åka ur SHL så tror jag att en sån som Måns Carlsson hade kunnat vara aktuell för Malmö, då det är en spelare Alsenfelt gillar och en spelare som även han var klar för Oskarshamn om man stannade kvar i SHL.Men det hänger isåfall på att MoDo skulle åka ur SHL då Carlsson har kontrakt en säsong till med Örnsköldsviks-klubben. 

Sedan är frågan vilka spetsspelare på forwardssidan som Alsenfelt skulle kunna blicka mot. Den är lite svårare, men Alsenfelt har haft en taktik att hitta lite osäkra kort som har levererat i en liten sämre liga. Likt han har gjort med Hawel,Bradford och Walker till Oskarshamn. Dem har ändå satt ett avtryck och Alsenfelt har ett skarpt hockeyöga och ett bra kontaktnät som hjälper honom i sitt arbete. Jag tror att vi kan förvänta sig samma typ av upplägg i Malmö för Alsenfelts del. Alsenfelt vill ha spelare som ser sig själva ta nästa steg. Det har han varit tydlig med under sin tid i Oskarshamn.

Jag tror att det lär kanske bli en poängstark forward från antingen finska ligan eller Schweiz som kommer ingå i Malmös förstakedja, samt en lite mer anonym AHL-spelare som har gjort det okej. Det är väl ungefär där jag tänker att Alsenfelt riktar blickarna mot. Kanske att han vill bära med sig Carter Camper från Oskarshamn, men den är lite mer av en kantboll. 

Backar

Thomson-Kivihalme 

Joyaux-Kral

Ivarsson-Berger

Jonasson

Kedjor

Kovarcik/Ny-Hanzl-Camper/NY

Nybeck-Händemark-Persson

Pasic-Vesterheim-Ikonen

Von Barnekow-Eriksson-Sundberg

Berg-Paulsen 

Lönemässigt

Målvakter

220 000

35 000

Backar

160 000-250 000

80 000-180 000

80 000-40 000

40 000

Forwards

200 000-240 000-250 000

100 000-250 000-150 000

90 000-35 000-160 000

40 000-35 000-60 000

40 000

Detta landar in på drygt 43 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Så ungefär något sånt här kan nog Malmö-supportrarna förvänta sig hur hierarkin kommer att se ut rent ekonomiskt. Sedan kommer nog vilja ha ytterligare en bredd-back och en bredd-forward så att man blir 8 backar och 14 forwards.

Tommy Samuelsson (Huvudtränare Nybro Vikings)

Kommentar: Samuelsson är en rutinerad och etablerad herre minst sagt. Han har en lång och gedigen karriär, både i sin spelarkarriär och även i sin tränarkarriär. Allt tyder på att han kommer lämna Nybro när hans kontrakt går ut efter säsongen och det känns som att tränarkarriären kan vara över. Då hade det passat bra att sadla om till en sportchefs-karriär där han har alla förkunskaper som krävs för att bli det. Han har vunnit SM-guld och gått upp med HV från hockeyallsvenskan och SHL vilket är starka meriter och något som är viktigt. Han vet vad som krävs, kan man minst sagt säga. Detta hade nog varit ett av de bättre alternativen att gå efter.

Stefan Hedlund (Klubblös, tidigare huvudtränare Rapperswil och Skellefteå AIK)

Kommentar: En intressant herre som har jobbat på bra i Schweiz och byggt upp Rapperswil från ett bottenlag till ett lag som ändå har kämpat runt slutspelsstrecket. Hedlund är noga med att nästa steg i hans karriär är att göra en ny resa över en längre tid med en ny klubb. Där tror jag att Hedlund har alla verktyg som krävs för att bli en bra sportchef och kunna göra en resa med IK Oskarshamn över tid.

Kim Hirschovits (Sports/General Manager, Kiekko Espoo)

Kommentar: Ett aningen oväntat namn som många inte har hört talas. Fått bra indikationer på att Kim är en bra person och en väldigt professionell ledare. Han basar över Kiekko Espoo som Sports/General Manager och är ansvarig för rekryteringar av spelare och ledare. Han har varit med på en resa och fört upp Kiekko Espoo från Mestis (andraligan i Finland) till Liiga (högsta ligan i Finland). Man har inte bara gått upp en serie, man är i dagsläget ett topplag i Liiga och mycket är tack vare Kim Hirschovits.

Taylor Matson ( Coach Rögle J20)

Kommentar: Matson nämndes som en kandidat som som ny General Manager/sportchef för HV av TV4/profilen Sanny Lindström. Matson var överens med Oskarshamn inför den här säsongen som spelare men tillslut sa Matsons kropp nej och spelarkarriären lades sedan ner. Han har byggt upp ett kontaktnät som spelare och har många naturliga ledaregenskaper. Han känns som en modern ledare som vet vad som krävs i dagens ishockey. Ett väldigt spännande namn som jag tror kan bli aktuellt. Kan dessutom prata både svenska och engelska flytande.

Petter Carnbro (analytiker, Leksand)

Kommentar: Har utgående kontrakt med Leksand. Han har varit Thomas Johanssons högra hand och Carnbro är väldigt duktig på siffror. Han har jobbat med att analysera siffror och scouta spelare i 10 säsonger åt både Frölunda och Leksand med framgång. Är extremt duktig på underliggande statistik och siffror vilket är viktigt i dagens hockey. Kanske är det dags för nästa steg för Carnbro och på egen hand basa över en klubb. Känns som en väldigt kompetent person.

Joakim Grundberg (Europachef Philadelphia Flyers)

Kommentar: Kanske något av ett långskott då han i dagsläget är Europachef för Philadelphia Flyers vilket är ett bra jobb. Han har även sin bas i Örnsköldsvik vilket är rätt långt ifrån Oskarshamn men det hade kunnat gå och lösa. 45 år gammal, bra ålder och bra rutin av scouting och att kika på hockeymatcher. Ett spännande namn, men långsökt namn.

Johan Hult (Tidigare sportchef HV71, civil anställd)

Kommentar: Hult är återkommande i mina sportchefs-listor. Jag tycker att det jobbet han gjorde i HV dels när dem åkte ur och gick upp igen var imponerande. Hur han på kort tid satte en extremt bra och väloljad trupp som blev en maskin i hockeyallsvenskan. Han är även HVs guldmakare 2017 och är för mig en lite underskattad person i sportchefs-sammanhang. Han har också ett lugn och en trygghet i sitt sätt att kommunicera och vara på som jag gillar. Det skulle vara kul att se Hult tillbaka i ett GM/sportchefs-jobb.

Nicklas Danielsson ( Sportchef Almtuna)

Kommentar: Sportchef i Almtuna och verkar vara en extremt driven och ambitiös person. Har kontrakt med Almtuna men eftersom IKO fick en del pengar efter att Malmö köpt ut Alsenfelt så skulle man i sin tur kunna lösa ut Danielsson från Almtuna. En gedigen och bra spelarkarriär och känns även som en bra person som hade passat in bra i Oskarshamn. Ett framtidsnamn enligt mig.

Christoffer Malm ( arbetslös)

Kommentar: Har gått bredvid Abbott i Rögle. Han gjorde det helt okej i AIK och har sedan varit i ett kaosartat Kristianstad som han lämnade i somras efter att man har tvångsdegraderas på grund av ekonomin. Han sitter och rullar tummarna i dagsläget och finns tillgänglig här och nu.

Joakim Fagervall ( Huvudtränare, Ringerike)

Kommentar: Han agerade både General Manager och huvudtränare under ett par säsonger i Björklöven och lade grunden till monster-laget säsongen 19/20. Han är en erfaren ledare som har ett öppet men också tydligt ledarskap vilket kan vara viktigt här och nu för Oskarshamn. En liten personlig favorit för min del. 

Fredrik Glader ( Huvudtränare,Narvik)

Kommentar: Förutom hans optimistiska efternamn så har han gjort det faktiskt väldigt bra som sportchef för bland annat MoDo. Han har stått för värvningar som Fredrik Olofsson, Patrik Bartosak och Adam Tambellini som sticker ut. Han basade över MoDo under deras succésäsong 19/20. Han är för tillfället i Norge men skulle kunna komma loss från det till Oskarshamn så det är nog inga problem.

Alexander ”Acke” Johansson ( civil anställd, tidigare assisterande tränare och spelare i IK Oskarshamn)

Kommentar: Johansson har 12 säsonger i IK och tröjan hänger i taket i BE-GE Hockey Center. Han har ett stort hjärta för klubben och för staden. Han känns även som en smart och kommunikativ person vilket är viktigt. Jag tror att Acke plus ytterligare en resurs med lite mer kunskap kring underliggande statistik, siffror och lite mer scouting hade varit en bra lösning.

Oskar Häggström  (Sportchef Luleå Hockey SDHL)

Kommentar: Häggström är i dagsläget relativt ny sportchef för Luleå i SDHL. Tidigare har han gjort succé som huvudtränare där hans Luleå har varit ett ständigt topplag och dominerat SDHL. Guld efter guld har bärgats av Häggström som för mig känns som en varm och genuin människa som jag tror hade varit ett spännande namn lite likt Alsenfelt på nåt sätt.

Det hände en del under den här veckan med anknytning till IK Oskarshamn. En ny målvaktsvärvning och en befarad målvaktsrockad och sedan kunde även Expressen avslöja att Oscar Alsenfelt är klar som ny sportchef. Här är mina tankar om förändringarna och rockaden som Oskarshamn har gjort denna vecka.

Under måndagen började den storväxte målvakten Evan Cowley börja följa IK Oskarshamn på Instagram. Under tisdagen snappades det upp av Barometerns Jesper Hallberg, vilket fick en målvaktskarusell att gå igång. Då gick tankarna hos mig åt alla olika håll, vilken målvakt kommer att lämna och vem är Evan Cowley? Barometern kunde avslöja att Tomas Rydén är den som får lämna och att IKO kommer att ha ett målvaktspar med Cowley och Kruse. Helt rätt enligt mig. Rydén är inte tillräckligt bra för att vara en ordinarie målvakt hos ett topplag i Hockeyallsvenskan, tyvärr. Sett till underliggande statistik så har det varit tydligt att målvaktssidan har varit IKOs stora problem denna säsongen och därför är det nödvändigt med en förändring och en rockad i mitt tycke.

Vem är Evan Cowley?

Evan Cowley är storväxt målvakt på 193 cm och väger in på lite över 90 kilo, enligt Eliteprospect. Cowley har tillbringat denna säsongen i italienska Asiago i alpligan ICEHL. Där är han noterad för 90,7% i räddningsprocent bakom ett svagt försvarsspel som en initierad journalist där borta, vittnade om.Innan dess har han en rad riktigt starka siffror i lite annorlunda europeiska hockeyligor som Frankrike,Slovakien, Danmark och Polen. Men det som i mitt tycke imponerar på mig mest med Cowley är att han har tre riktigt starka säsonger i NCAA som är världens bästa college liga. Där hade han 92,4,92,9 och en riktigt stark avslutning med 95,5% i räddningsprocent sista året vilket är ruggiga siffror. En annan sak som sticker ut är även att han har AHL-meriter och gjort det bra i AHL för Springfield Thunderbirds under säsongen 17/18, där han noterades för 90,1 i räddningsprocent. Enligt det man har hört ska Cowley vara en målvakt som har blivit bättre när det gäller som mest i slutspel och så vidare. Han ska även ha väldigt bra underliggande statistik vilket man inte heller ska underskatta. 

Journalisten Nino Bourge-Maldinez bevakar hockey i Frankrike och har sett Cowley under tre säsonger och enligt honom så är Cowley en bra karaktär som är viktig både på och utanför isen. Han hyllade även värvningen och öste på lovord om Cowley. Det säger också något. 

Så för att summera denna värvningen så tycker jag att det är en bra och viktig värvning, för något var tvungen att hända med IKOs målvaktssituation. Cowley har en potentiell uppsida som gör att han skulle kunna vara/bli en av hockeyallsvenskans bästa målvakter denna säsongen, men samtidigt skulle han lika gärna kunna floppa. Jag tror dock mer på det förstnämnda och tror att detta kommer bli en riktigt bra värvning. 

Sportchefs-rockad?!

Nu till den andra händelsen vilket är att både Expressen och Hockeynews har uppgifter på att Oscar Alsenfelt är klar för Malmö Redhawks på ett långt kontrakt, att de ska presenteras imorgon (fredag) och att han därmed efter säsongen ska lämna IKO för Malmö. Detta leder till att Oskarshamn behöver ge sig ut på sportchefsjakt igen, precis som i våras. Dock så finns det en självklar kandidat som gör att jakten kan bli kort. Den alla snackar om är såklart Emil Georgsson som har utgående kontrakt med Södertälje och det har officiellt presenterats att han ska lämna Södertälje efter säsongen. Det sista ordet verkar inte vara sagt i den diskussionen heller mellan SSK och Georgsson. Men här borde IK Oskarshamns ledning sätta ner foten och ge Georgsson ett rakt treårskontrakt utan klausuler eller optioner, utan tre raka år. Ge honom förtroende och förvalta IK Oskarshamns framtid och låt honom få vara sig själv. Då kommer han att bli en väldigt bra tillgång för IK Oskarshamn och han skulle vara den ultimata sportchefen för IK Oskarshamn. Dels bor han i Västervik cirka 40 minuter på en bra dag och cirka 50 minuter på en dålig dag, det är en överkomlig restid gör Georgsson. Samtidigt som väldigt många supportrar till IK Oskarshamn har gått samman och vill ha Georgsson till varje pris är känslan. Emil Georgsson hade passat som handen i handsken, som Allan Svensson i rollen Gustav Svensson, som Dan Ekborg i rollen Gunnar i Tomten är far till alla barn, ja ni förstår han hade passat helt perfekt. Hur som haver Emil Georgsson hade varit den ultimata ersättaren till Alsenfelt och jag skulle säga att Georgsson är ett bättre alternativ för Oskarshamn är vad Alsenfelt är, inte kanske för att Georgsson är bättre rent kompetent-mässigt men däremot passar Georgsson in i vad supportrarna vill ha bättre än vad Alsenfelt gör. Georgsson vet också vad han ska säga och göra för att få supportrarna med sig och sedan är han också en småstadskille vilket passar perfekt i en liten stad som Oskarshamn. Denna rockad på sportchefssidan hade gynnat IK Oskarshamn  både här och nu men framförallt på lång sikt. 

Kritiken har varit stor på den senaste tiden kring IK Oskarshamn från supportrarna till klubben. Många ifrågasätter ledarstaben med den så kallade “kompis-värvningen” Björn Karlsson som huvudtränare. Många i hockey-Sverige är oförstående till kritiken som supportrarna har så nu tänkte jag gå igenom varför det kommer stor kritik mot IKOs ledning och stab, samt att jag tänkte hjälpa Alsenfelt hur man ska stärka laget och staben i denna artikel. I denna artikeln blandar jag mina egna tankar,idéer,funderingar och jag tar även med vad andra tycker som supportar klubben,som jag har läst och fått till mig. 

Varför kritiserar supportrarna klubben och ledarstaben?

Klubben fick stor kritik redan förra säsongen för att man inte agerade mer i form av göra förändringar i ledarstaben eller i ett tidigare skede gjorde ännu större förändringar i truppen. Men ledningen stod på sig och sa att inga större förändringar behövdes på ledarsidan. Det fick stor kritik då och denna kritik har någonstans legat kvar i luften i Oskarshamn. Nu ser många supportrar ett obefintligt spelsystem, en oerfaren ledarstab som inte kompletterar varandra och man är inte på en plats man vill vara på som supporter till IKO, enligt många supportrar. Därför har supportrarna återtagit denna kritik mot ledningen i klubben samt ledarstaben och den sportsliga ledningen. 

I somras var det en del supportrar som kritiserade lagbygget och att man inte värvade en mer erfaren och satsade på ett säkrare kort som förstecenter än Erik Bradford som till exempel. Men den största kritiken kom mot att den nya sportchefen Oscar Alsenfelt valde att satsa på sin kompis Björn Karlsson som ny huvudtränare istället för en mer erfaren tränare som tex Tommy Samuelsson som också var på bordet för IK Oskarshamn. Men Alsenfelt gjorde ett vågat val och gick på Björn. Sedan har Björn haft det tufft i Oskarshamn, kanske inte rent resultatmässigt och man ligger på en femteplats efter halva grundserien vilket inte är dåligt och är kanske enligt förväntningarna på nåt sätt. Men Björn har haft det tufft på andra sätt. Han har uttryckt sig lite klumpt i intervjuer som att Björn siktade och var nöjd om man tog en topp sex placering. Sedan det som ligger färskast i minnet är att Björn var nöjd med vart man låg i tabellen efter halva grundserien och beskrev det som ett “bra slagläge”. I en av Björns första intervjuer som han gjorde i Oskarshamn till IKOs officiella youtube-kanal så sa Björn att “defensiven ska vara vårt adelsmärke”, trots att defensiven har varit det största problemet trots att Björn har lagt mest vikt på defensiven. Allt detta sammanvägt och med den kritiken som finns kvar med från ifjol gör att många supportrar till IK Oskarshamn har fått nog och vill se att man agerar vilket man inte gjorde ifjol och det ledde till att man åkte ur SHL. Alla uttalanden av Björn Karlsson, oerfaren ledarstab, osäkra värvnings-val,ett splittrat budskap från ledningen och styrelsen samt att man har haft svårt att föra matcher och svårt att få ihop 60 minuter bra hockey trots halva serien spelad. Allt detta sammanvägt ligger grund för kritiken som supportrarna har. Det räcker med att du går förbi Ekis-bar i BE-GE Hockey Center i Oskarshamn så hör du Björn Karlssons namn nämnas i negativ bemärkelse och bristen på ett fungerande spelsystem. Det är så det är i hockeystaden Oskarshamn. 

Är kritiken befogad mot Björn Karlsson?

Jag har full förståelse för kritiken mot Björn Karlsson, men jag håller delvis med men jag håller inte med fullt ut. Visst han har gjort några klumpiga uttalanden kan jag tycka, men det är inget jag lägger en stor vikt vid. Jag tror fortfarande att Björn vill vinna så mycket som möjligt och vill ta upp IKO i SHL oavsett vad han säger. Spelet har inte varit bra över tid, man har haft svårt att få ihop 60 minuter och svårt att stänga igen i slutet av matcherna, lex borta mot Djurgården tidigare under säsongen. Oskarshamn har vunnit många matcher på individuell skicklighet, typ två backmål från Joyaux eller Bengtsson eller något klassmål av Svenningsson eller Nybeck. Man har sällan vunnit på grund av att man har varit en lagmaskin och att det kollektiva spelet har varit bra i 60 minuter. Så kritiken är till viss del befogad, men inte fullt ut. Jag tycker inte att man ska sparka Björn, men däremot måste man förstärka ledarstaben och göra en liten rotation för att få till en starkare och mer rutinerad ledarstab, vilket kommer behövas under resans gång. 

Men hur ska den sportsliga ledningen med Alsenfelt i spetsen gå vidare och hur ska man ena supportrarna och staden Oskarshamn till att gå samman för IK Oskarshamn, den andra halvan av säsongen?!

Så här bör man agera med ledarstaben

Som jag var inne på tidigare så tycker jag att man ska förändra lite i ledarstaben och göra en rotation. Anledningen till att jag tycker det är för att man behöver ett mer rutinerat namn, plus att jag tror att Björns kompetens hade passat bättre som assisterande än som huvudtränare där han slipper stå i rampljuset och kan jobba lite i skymundan. Jag tycker att Björn har en bra spelfilosofi och har infogat en viss form av struktur, däremot tycker jag att spelsystemet och vissa delar i spelet behöver justeras och då tror jag det är viktigt att addera in två nya och erfarna ögon som tar ansvar över det och hjälper laget att bli bättre. Jag tror att laget hade mått bra av att få en mer rutinerad coach att luta sig tillbaka till och att det på sikt skapar en trygghet för spelarna och för Björn själv. Jag tycker att IKO kan blicka lite mot ärkerivalen Nybro där Nybro har en sådan modell där man har Hampus Sylvegård som assisterande tränare som en yngre och ny tränare som har haft ett par bra säsonger i hockeyettan med Vimmerby med ungefär likadant cv som Björn Karlsson. Där har Nybro då en meriterad och erfaren huvudtränare (Tommy Samuelsson) och en liten yngre och relativt ny tränare som har gjort det bra i hockeyettan som assisterande (Hampus Sylvegård). Oskarshamn hade kunnat haft samma struktur med en ny och lite yngre tränare som har gjort det bra i Hockeyettan i Björn Karlsson och sedan ta in en ny erfaren huvudtränare. Jag tror att det hade blivit en win-win för alla parter. För Björn Karlsson, för supportrarna, för ledningen, för spelarna och framförallt för IK Oskarshamns bästa. 

Då hade ledarstaben sett ut såhär

Huvudtränare: NY (rutinerat namn)

Assisterande tränare/delat huvudansvar: Björn Karlsson

Assisterande tränare: Albin Blomqvist

Målvaktstränare och videocoach: Mikael Sandberg

Johannes Salmonsson blir skills-coach och utvecklingsansvarig gentemot juniorerna och är ett bollplank till Mikael Drott som är ungdomsansvarig. Något i den stilen skulle jag kunna tänka mig att man på ett realistiskt sätt skulle kunna förändra och förnya ledarstaben. 

Vilka namn finns lediga?

Det finns i ärlighetens namn inte jättemånga lediga namn som skulle kunna bli aktuella för uppdraget. Det finns egentligen bara två självklara namn i Stefan Hedlund som har gjort det bra i Rapperswil tidigare år och fick sparken i år på grund av lite tyngre resultat under en kortare period i Schweiz. Han tog även Skellefteå till en tredje plats som huvudtränare innan hans Schweiz-äventyr började. Men problemet med Stefan är dels att han vill ha en långsiktig lösning, han kommer kräva den här säsongen plus två år. Sedan är jag tveksam till om Oskarshamn lockar honom så pass mycket, så han är tyvärr inte så realistisk.

Det andra givna namnet är Anders”Ante” Karlsson. Han har också något fler meriter än Hedlund och lite mer erfarenheter. Ante tror jag hade varit perfekt för IKO som en ledarfigur, men han är också känd för att kunna implementera en stark, defensiv struktur. Han har också varit med på en resa att ta upp ett lag från hockeyallsvenskan till SHL med Timrå och han höll även kvar Timrå i SHL i det negativa kvalet mot Djurgården. Han vore helt perfekt för Oskarshamn. 

Skulle man gå för Ante Karlsson så formeras ledarstaben enligt följande:

Huvudtränare: Anders “Ante” Karlsson

Assisterande tränare/delat huvudansvar: Björn Karlsson

Assisterande tränare: Albin Blomqvist

Målvaktstränare och videocoach: Mikael Sandberg

Då får man en starkare och mer rutinerad ledarstab. Man får en person att hålla i handen när det blåser kraftigt, samt att Ante kan justera de delarna i spelet som behövs justeras och implementera en tydligare defensiv struktur som på sikt gör IKO till ett stabilare lag som blir svårare att göra mål på. IKO har i dagsläget en bra offensiv där man är tredje bäst i att göra mål framåt i snitt per match av samtliga lag, kan man förbättra defensiven så finns en topp tre potential hos IK Oskarshamn. Det hade varit en bra lösning för alla. 

Så här ska man förstärka truppen, eventuella namn?

Det har surrats om att Oskarshamn vill ha in en spelare i varje lagdel. En målvakt, en backgeneral och en spetsforward. 

Jag tycker att Oskarshamn behöver ha in en ny förstemålvakt och surret, säger Frederick Dichow i HV. Det tror jag hade varit en väldigt bra lösning för IKO. Det bästa vore om man kunde hyra in Dichow från HV, det vill säga att IKO får ha Dichow hela säsongen och betala en klumpsumma för det baserat på hans lön till HV. Likt det IKO gjorde med Rasmus Bengtsson för ett par år sedan, för den som minns det. 

En back-general med defensiven som sitt adelsmärke hade varit perfekt. Dock så är det väldigt svårt att hitta den backen på den torftiga marknaden som finns. Här gäller det att använda sina kontakter och vara kreativ som sportchef.  Det finns en rutinerad finsk back i Joonas Lehtivuori med meriter ifrån SHL med MoDo och spel i både Finland och Tyskland. Det hade kanske varit något för IKO.

När det kommer till forwards så bör en sån som Filip Eriksson vara aktuell så småningom. Man har 13 seniorforwards och ett par talanger där bakom som knackar på dörren i Växjö. Eriksson har de senaste matcherna lirat i en fjärdekedja och haft en svag säsong i SHL. Han behöver hitta självförtroendet och att gå ner i hockeyallsvenskan känns som ett måste. Han sitter på ett utgående kontrakt och behöver visa upp sig från sin bästa sida  för framtida kontraktsförhandlingar. Då hade det passat perfekt för honom att gå till IKO då han hade en helt fantastisk lånesejour i HA förra säsongen i Nybro där han gjorde 24 poäng på 21 matcher. Där hade IKO kunnat hitta en billig spelare med en stor uppsida och han skulle göra det bra i IKO. 

Ett annat namn jag vill lyfta fram är Okko Kangasniemi som jag har hört mycket gott om. Han är en skicklig,lurig och snabb forward som öser in både mål och poäng i Mestis (finska andraligan) för Vantaa som är ett mittenlag i andraligan och dem kommer ha det tufft att gå upp i år med tanke på hur starka toppklubbarna är. Det skulle öppna för att det är möjligt att värva därifrån och Mora har bland annat fått in en bra målvakt från Mestis i Jani Lampinen så det går att värva därifrån under säsong trots kontrakt.  Där skulle man kunna göra ett försök, det hade varit en bra injektion i IKO. Han har gjort 135 poäng på 125 matcher i den finska andraligan. 

Så för att summera allting så tycker jag att man ska behålla Björn i ledarstaben fast i en mer undanskymd roll som assisterande eller ett delat huvudansvar med Anders “Ante” Karlsson eller ett annat rutinerat namn. Man behöver förstärka truppen med minst en forward, kanske till och med två, en ny förstemålvakt och en ny backgeneral.

För att supportrarna i Oskarshamns ska enas och gå tillsammans den andra halvan av säsongen så behöver ledningen agera, för frågan är om ledningen har råd att begå samma misstag två år i rad, det vill säga att inte agera alls gällande ledarstaben. Det återstår att se.

Efter att ha lyssnat på Mats Grauers (ordförande i Frölunda) uttalas sig om svensk elithockey, att det bara finns 24 elitlag istället för 28 lag som är elitföreningar inom svensk hockey så började man fundera kring det. Jag håller med Grauers och nu har jag verkligen gått på djupet kring hur jag vill förändra svensk ishockey med fokus på eliten.Så här tycker jag att man ska formera svensk elithockey, med tabeller,matcher, datum,upp- och nedflyttning samt slutspel. Här är mina tankar. 

Den första frågan som kommer upp är varför behöver man ens göra en förändring inom svensk elithockey, varför inte bara köra på så som det är nu?

Den frågan har jag funderat kring och jag har svängt både höger och vänster utan att blinka i den frågan genom åren. Nu har jag kommit fram till att något måste ske i svensk elithockey. Ser man till hockeyallsvenskan så är det en liga som blöder kraftigt rent ekonomiskt. Minusresultat efter minusresultat presenterades här i somras och många klubbar behöver göra drastiska förändringar för att ens överleva. Samtidigt som detta sker så blöder även tv-branschen rent ekonomiskt. Telia vill sälja TV4 och Viaplay tar priser på sina abonnemang som till och med hade fått statsministerns plånbok att svida. Hockeyallsvenskans tv-avtal går ut efter nästa säsong (25/26) medan SHLs tv-avtal går ut efter säsongen 29/30. Efter det är det helt ovisst om man ens kan sälja samma rättigheter till samma pris, mycket tyder på att klubbarna kommer få mindre i ersättning från tv-avtalet för att det helt enkelt inte finns någon aktör som kan betala så mycket som det gör nu och då gäller det SHL. Den här säsongen får klubbarna mellan 60-65 miljoner kronor i tv-pengar var, medan de hockeyallsvenska klubbarna får omkring fem miljoner kronor var i tv-pengar. Ni hör, fem miljoner kronor i tv-pengar är extremt lite för att bedriva en elitförening och tv-pengarna är ändå någonstans en grund i en elitförenings ekonomiska läge. Dagens ovissa läge bäddar för att man måste planera ihop en ny lösning och en ny struktur för svensk elithockey.

Hur ska man då göra?

Jag tycker likt Mats Grauers och likt det Petter Rönnqvist är inne på att det är dags att banta ner elitlagen i Sverige från 28 till 24 vilket gör att det blir 12 lag i SHL och 12 lag i hockeyallsvenskan. Jag är även inne på att banta antalet lag i hockeyettan från 36 som det är idag till 30. Anledningen till att jag vill det är för att då kan man göra två serier i form av ett hockeyettan nord med 15 lag i och ett hockeyettan södra med 15 lag i. Sedan tycker jag att mer än 30 lag i hockeyettan inte behövs och att den skulle bli snäppet spetsigare med endast 30 lag, vilket gör att 10 lag måste på nåt sätt försvinna från hockeyettan (eftersom fyra lag skickas ner från hockeyallsvenskan till hockeyettan). Men samtidigt blöder även många lag rent ekonomiskt i hockeyettan så processen blir kanske lite enklare än vad den låter. 

Hur ska SHL göras om?

SHL ska vara en liga då med 12 lag där lagen ska möta varandra fem gånger per säsong vilket gör att det kommer att bli 55 grundseriematcher istället för 52. Anledningen till det är för att det enligt mig är rättvist att möta samtliga motstånd lika många gånger för annars är risken stor att något lag får möta ett topplag en match mer och att ett annat lag får möta ett bottenlag en match mer. 

När det kommer till slutspelet så tycker jag att man ska fortsätta med play-in, bäst av tre. Lag sju ställs mot lag tio och lag åtta mot lag nio. Där möts man i bäst av tre hemma,borta, hemma för det bäst rankade laget. Sedan efter det är det kvartsfinaler där lag ett möter det sämst rankade play-in laget som tog sig vidare och lag två möter det bäst rankade play-in laget som tog sig vidare. Sedan lag tre mot lag sex och fyran mot femman precis som det är nu. Bäst av sju såklart. Sedan blir det semifinal och därefter final precis som det är i dagsläget. Än så länge är det inga större förändringar när det kommer till slutspelet i SHL och kampen om att ta guld. 

Hur ska Hockeyallsvenskan göras om?

Samma sak, även här som med SHL, banta ner antalet lag till 12 och spelar 48 grundseriematcher. Men här vill jag behålla det hockeyallsvenska-slutspelet som man älskar så mycket men man gör om det lite. I hockeyallsvenkan vill jag precis som det är idag att det blir play-in mellan lag sju mot lag tio och sedan lag åtta mot nio. Bäst av tre. Den som vinner grundserien kommer att få möta det sämst rankade laget från play-in och tvåan kommer att få möta det andra play-in laget som är bäst rankat. Sedan blir det ett hockeyallsvenskt slutspel precis som det är idag med kvartsfinal,semifinal och final i bäst av sju. Lag 11 möter lag 12 i en play-out bäst av sju precis som i SHL och som det är nu i hockeyallsvenskan, förloraren åker ner till hockeyettan. 

Hur ska upp- och nedflyttningssystemet se ut mellan SHL och Hockeyallsvenskan?

Lag 11 mot lag 12 i SHL kommer att få spela ett playout, precis som idag, bäst av sju. Den som förlorar åker ur SHL. I Hockeyallsvenskan kommer det laget som vann det hockeyallsvenska-slutspelet att gå upp.Precis som det är idag, inget nytt här än så länge. Men nu kommer en lite mer nyanserad detalj. Det laget som förlorar den hockeyallsvenska- finalen kommer att ställas mot det laget i SHL som vann play-outen. Det kommer då vara ett direktkval,bäst av sju där det hockeyallsvenska-laget kommer att få börja på hemmais och kommer därmed ha en extra hemmamatch. Detta just för att det ska bli något jämnare, då SHL-klubben har lite mer pengar och troligtvis en bättre trupp på pappret. Den som vinner detta direktkval bäst av sju kommer att få den andra och sista SHL-platsen. Detta öppnar då för att två lag kan gå upp från hockeyallsvenskan varje år och att det finns då två öppna platser, vilket är bra för det öppnar för en större rotation bland ligorna och det blir inte heller lika jobbigt att åka ur SHL då chansen att gå upp blir dubbelt så stor som den är idag. 

Hur ska upp- och nedflyttningssystemet se ut mellan Hockeyallsvenskan och Hockeyettan?

Som jag var inne på tidigare så vill jag ha ett hockeyettan med totalt 30 lag uppdelat på två serier med 15 lag i varje. Ett nord- och en sydserie. Där vill jag också se ett mer renodlat slutspel där de åtta bästa lagen i hockeyettan syd möter varandra i ett renodlat slutspel,bäst av sju eller bäst av fem spelar mindre roll och de åtta bästa lagen i hockeyettan nord möter varandra i ett renodlat slutspel, kvartsfinal,semifinal och final. De som vinner finalerna vilket är ett lag från nord och ett lag från syd så kommer dessa två lagen att möta varandra i en final där vinnaren går direkt upp och förloraren får spela ett direktkval mot det laget i hockeyallsvenskan som vann play-outen. Det gör att det kommer finnas två platser öppna även till hockeyallsvenskan från hockeyettan. 

Varför är det ingen direkt-nedflyttning eller direkt-uppflyttning?

Jag tycker att direkt-nedflyttning och direkt-uppflyttning är inte lika roligt som en playout eller ett slutspel. Jag tycker att hockeyn är en slutspelssport och inte ska börja likna fotbollen i seriesystemet och strukturen mellan ligorna. Jag älskar när matcherna i slutskedet av säsongen har en stor betydelse och jag älskar det glödheta slutspelet både i SHL och i Hockeyallsvenskan och vill bevara det. 

Hur ska fördelningen med tv-pengarna se ut mellan SHL och Hockeyallsvenskan?

Den här säsongen får SHL drygt 60 miljoner kronor per klubb i tv-pengar och som max kommer de att få 65 miljoner kronor per säsong om något år. Om vi räknar på det så blir det 65 gånger 14 vilket gör att ligan får 910 miljoner kronor i tv-pengar per säsong. Om vi kikar på hockeyallsvenskan så får de max fem miljoner kronor gånger 14 vilket blir 70 miljoner kronor per säsong. Om vi slår ihop detta så blir det en total ersättning på 980 miljoner kronor per säsong. Om vi sedan leker med tanken att nästa tv-avtal totalt kanske kommer landa på omkring 800 miljoner kronor totalt för både hockeyallsvenskan och SHL med tanke på att det finns få aktörer i tv-branschen i dagsläget som kanske vill betala mer. Det här är en hypotetisk tanke som dock behövs för att applicera min tanke i verkligheten. Så då får man totalt drygt 800 miljoner kronor.

Om vi nu leker med tanken att vi går efter modellen att man har 12 lag i SHL och 12 lag i hockeyallsvenskan och då totalt 24 elitlag istället för 28. Då skulle varje SHL-klubb få 50 miljoner kronor i tv-pengar och varje hockeyallsvensk-klubb får då 20 miljoner kronor i tv-pengar. Då landar vi in på totalt 840 miljoner kronor i ersättning från tv-avtalet vilket är runt 800 miljoner kronor vilket var det beloppet som jag räknade på. Då skulle alltså varje enskild hockeyallsvensk-klubb få 15 miljoner kronor mer i tv-pengar per säsong och SHL-lagen kommer ligga på stabila 50 miljoner kronor i tv-pengar vilket är tillräckligt mycket för att skapa en kvalitativ liga som ändå lockar spelare att stanna och som lockar andra attraktiva och skickliga importer till ligan. Det gör att SHL kommer med tiden att bli världens näst-bästa liga över tid, samtidigt som att man får en riktigt stark andraliga som kommer kunna locka fler stjärnor. 

Datum för när säsongen ska spelas i SHL och Hockeyallsvenskan

Datumen kommer att justeras lite utifrån min modell. Om vi skulle applicera den strukturen och modellen jag har skapat och applicera den på säsongen 25/26 så hade den sett ut ungefär såhär. 

Premiär i SHL och HA

SHL: Lördagen den 13 september

HA: Fredagen den 12 september

Hur matcherna ska fördelas per månad

SHL

Grundserien

September: 8 matcher (premiären,tisdag,torsdag,lördag,)

Oktober: 13 matcher (två matcher första veckan  och två matcher sista veckan och sedan tre matcher i veckan i tre veckor)

November: 10 matcher ( en match första helgen, en vecka landslagsuppehåll och sedan tre matcher i tre veckor)

December: 9 matcher (3 matcher första två veckorna, en vecka landslagsuppehåll och sedan match ledigt över jul fram till annandagen, sedan match 26,28,30)

Januari: 13 matcher ( 1-3 januari ledigt, match den fjärde,sedan tre matcher i veckan i fyra veckor)

Februari: Två matcher (5 februari och 7 februari)

Grundserien färdigspelad, totalt 55 matcher

Slutspel

Play-in lag 7 mot 10: 9 februari,11 februari och 12 februari

Play-in lag 8 mot 9: 10 februari, 12 februari och 13 februari

Kvartsfinaler: 16 februari- 8 mars.

Semifinaler: 16 mars-5 april

Finaler: 11 april- 30 april

Play-out: 7 mars-21 mars

Hockeyallsvenskan

Grundserien

September: 8 matcher (Premiären,söndagen,onsdag,fredag)

Oktober: 14 matcher ( tre matcher i veckan, fredag,lördag och söndag i fyra veckor samt två matcher sista veckan)

November:13 matcher ( 3 matcher i veckan i fyra veckor samt en match första helgen i november)

December: 9 matcher (tre matcher första två veckorna,match den 19:onde match på annandagen och den 29)

Januari: 11 matcher

Grundserien färdigspelad, totalt 55 matcher

Slutspelet

Play-in lag 7 mot 10: 27 januari, 29,januari,30 januari

Play in lag 8 mot 9: 28 januari,30 januari,31 januari

Kvartsfinaler: 4-18 februari

Semifinaler: 25 februari-10 mars

Finaler: 13 mars- 22 mars

Direktkval SHL, mellan laget som förlorar den hockeyallsvenska-finalen och den SHL-klubben som vann play-outen: 3 april-17 april

Så här skulle ligorna sett ut om vi gick från dagens resultat och applicerade det på säsongen 25/26

SHL 25/26

Brynäs

Luleå

Färjestad

Örebro

Frölunda

Skellefteå

Växjö

Linköping

Rögle

Malmö

Leksand

Timrå

Hockeyallsvenskan 25/26

MoDo

HV71

Oskarshamn

Björklöven

Djurgården

Södertälje

Västerås

Nybro

Kalmar

Mora

Karlskoga

AIK

Östersund,Vimmerby,Almtuna och Tingsryd skickades ner till hockeyettan för att minska med fyra elitlag från 28 till 24 lag. 

Fördelar med min modell

Mer pengar till hockeyallsvenskan vilket skulle minska de ekonomiska bekymren och göra ligan ännu starkare. Det gör att man kan locka fler stjärnor till och göra ligan ännu roligare och starkare. Det gör att det inte blir lika tråkigt att åka ur SHL för det kommer att bli fler roligare,jämnare och hetare matcher. 

Det finns alltid två platser öppna för att ta sig upp till SHL. Man får även tillbaka direktkvalet vilket många tyckte om. Man behåller även slutspelen och dess strukturer som det är nu i hockeyallsvenskan och SHL fast laget som förlorade den hockeyallsvenska-finalen får en andrachans. 

Fler lag skulle ha sin status satt för den kommande säsongen och veta i ett tidigare skede vilken liga de spelar i vilket gör att man kan agera tidigare på spelarmarknaden. 

Jag tror även att lagen hade kunnat öka sina publikintäkter eftersom att det finns många klassiska klubbar i båda ligorna som drar mycket folk och en jämnare tabell och liga skulle öka vikten vid varje match vilket även det lockar. 

Det finns säkert flera fördelar men dessa är några av de självklara fördelarna och argumenten som jag tyckte var viktigast.

Tack för att ni tog er tid och läste!